Japansk kultur är väldigt utspredd här i Hawaii och inte minst när det gäller högtider. När man går på bröllopsfester så utbringas det ofta en Banzai, vilket är hur man skålar på bröllop i Japan. Det går tillbaka flera hundra år och står för Tio Tusen År. Skålningen görs för att önska långa liv och lycka till bröllopsparet.
Det här är från ett bröllop jag gick på för ett par veckor sedan:
Banzai!!!!!
Från min lilla trädgårdserfarenhet i Sverige så vet jag att det finns regler på hur man klipper buskar och träd och även vilken tid på året man ska göra det. Allt för att inte permanent döda beväxtligheten. De reglerna gäller inte här i Hawaii, i alla fall inte på nord och östra sidorna av öarna. Naturen är stark och gräs, buskar och träd växer så det knakar.
Jag gillar inte för mycket buskage och rensar ofta stort i trädgården. Jag är minimalist. Det är ofta jag har varit aggresiv i trädgården och hör då från andra att jag tar kål på växterna. Men, ingen oro. Fastän jag kapar ner träden till nästan botten av stammen så växer dom glatt tillbaka….är det för att reta mig, kanske?
På bilden ovan ser ni ett av våra träd. Jag kapade det till hälften för lite mer än en månad sedan. Som ni ser så har skotten redan börjat komma ut och det dröjer inte länge förrän vi ser nya grenar. Det känns tryggt att det är svårt att göra misstag i trädgården….men samtidigt jobbigt för det blir en hel del att göra. T ex så måste jag nästan klippa vår häck en gång i månaden.
Ett litet tips: Om ni planerar att köpa tomt i Hawaii så får ni antingen gilla att vara i trädgården eller anlita trädgårdsarbetare, vilket många gör.
Aloha!
– Hela familjen funderar på att flytta till Hawaii under 2 år och arbeta där. Eftersom vi har små barn och båda vill arbeta är dagis en viktig fråga för oss. Vet du hur dagissituationen ser ut på Hawaii? Var ställer man sig i kö? Vad kostar det? Hur vet man om dagiset verkar bra?
Det är en mycket bra fråga.
Först lite bakgrundsinfo:
Daycare (dagis) gäller åldrarna 6 mån till 3 år
Preschool (förskola) gäller åldrarna 3-5 år
Sen börjar man Kindergarten vid åldern 6.
Daycare är faktiskt inte så vanligt i Hawaii. Här tillförlitar man sig ganska mycket på familjen fram, speciellt dom som bor i flergenerationshus, tills barnet är 3 år gammalt och börjar preschool. Det kan antingen vara mor- eller far-föräldrar som tar hand om barnen medans föräldrarna jobbar, föräldrars syskon, eller så stannar en av föräldrarna hemma tills barnet börjar preschool.
Här finns några länkar som kan vara användbara om ni söker daycare eller preschools i Hawaii, eller mejla mig om ni vill ha några rekommendationer.
Regler: http://www.daycare.com/hawaii/
Preschools: https://www.privateschoolreview.com/hawaii/daycare-private-schools
Aloha!
Mitt i Honolulu så finns det ett svenskt konsulat….eller det är rättare sagt en amerikansk advokat som frivilligt och obetald arbetar som en så kallad honorärkonsul. Honorärkonsul James Cribley är inte svensk själv men har en relation till Sverige genom sin bortgångna svenska hustru.
Behöver ni besöka konsuln när ni är i Hawaii, så gör ni det i Pacific Guardian Center:
Consulate of Sweden
Mauka Tower, Suite 2600
737 Bishop Street
Honolulu, HI 96813
Telefon: (808) 528-4777
Fax: (808) 523-1888
E-mail: honolulu@consulateofsweden.org
Som svensk boende i Hawaii så är det faktiskt inte så ofta jag besöker konsuln. Men det har blivit några gånger för att rösta i det svenska riksdagsvalet samt för att ansöka om medborgarskap och pass för mina barn.
En ny fråga via email som kan vara bra att tänka på när men drar till stranden.
– Hur man gör med värdesäker när man är på stranden? Är det mycket stölder så man behöver vara nervös?
Folk tar inte med sig så mycket värdesaker till stranden. Jag brukar bara ta med mig ID och lite kontanter. Jag har faktiskt aldrig hört om stölder så det är nog inte så vanligt. Men det är bra att du tänker på det. Om du ska vara ute i vattnet en längre stund eller är orolig så kan du köpa en liten vattentät behållare att ha i fickan eller hänga runt halsen.
Typ någon produkt tillverkad av Sealline:
http://www.amazon.com/s/ref=nb_sb_noss_1?url=search-alias%3Daps&field-keywords=sealline
Aloha!
Hahahaha. Jag vet vad GeKås i Ullared är för någonting men har aldrig hört talats om Morgan och Ola-Conny förrän förra veckan då jag fick nys om att dom varit i Hawaii och spelat in ett TV-avsnitt för deras show på Kanal 5 i Sverige. Lite löjligt program men kul ändå. Roligt musikval. Bra filmat. Jag förstår att det är menat att vara humor men tänkte ändå påpeka en del saker eftersom det kanske inte är lika uppenbart för andra.
Det är ”fashion faux pas”, dvs modekatastrof, att ha på sig både aloha-skjorta och aloha-shorts samtidigt. Antingen har man på sig skjortan med chinos, jeans eller andra enfärgade shorts/byxor eller så har man på sig shortsen med en vanlig t-shirt eller enfärgad skjorta. Annars blir det för mycket och är definitivt en turistfälla.
Den andra saken jag vill påpeka är att det är bara turister som byter om på stranden eller vid bilen. Invånare byter om hemma och åker till stranden i badkläderna och låter dom sitta på tills man är hemma igen. Eller en del personer har faktiskt badkläder på sig hela dagarna i Hawaii. Jag går själv runt ganska mycket i boardshorts under helgerna. Det är ingen som oroar sig för sand eller vatten i bilen (det är väl därför bilar ser ut som dom gör här också). Det är soligt och varmt så det är inte obekvämt utan badkläderna torkar snabbt när man har på sig dom. Ändå så är det ganska vanligt att folk byter till vattentålig klädsel i bilarna. Wet Okele är ett företag som specialiserar sig i sådana produkter.
Något dom snuddade på i programmet var att Hawaiiburgare är inte riktigt något man äter i Hawaii, utan det säljs mest till turister som tror att det är Hawaiianskt.
Förresten om det är någon som undrar så bodde dom på Hilton Hawaiian Village. Det är ett stort hotellområde i Waikiki precis vid stranden. Ett väldigt populärt ställe och faktiskt jättebra för barnfamiljer. Dock inget att rekommendera om ni vill ha något tyst, litet, romantiskt ställe.
Aloha!
Till glädje av alla er som har skrivit till mig och frågat om migration till Hawaii angående jobb och sånt så hade jag ett möte med en invandringsadvokat förra veckan. Maile Hirota i Honolulu är en advokat som specialiserar sig i att hjälpa invandrare här i Hawaii. Jag frågade henne om möjligheterna för svenskar att flytta till och jobba i Hawaii. Det är givetvis ett svårt ämne som skiljer sig från fall till fall så vi gick inte in på några detaljer utan pratade mest om generella lagar här i USA. Mina frågor och hennes svar hittar ni på DEN HÄR SIDAN. Hon har tidigare jobbat med svenska studenter på universiteten här så hon har bra erfarenhet i det här ämnet. Dock så håller den amerikanska kongressen på att reformera immigrationslagarna så det kan ändras en hel del de närmsta åren. Om ni är seriösa angående flytt och behöver anlita en invandringsadvokat så rekommenderar jag att ni kontaktar Maile Hirota.
Aloha!
Det är många som drömmer om att flytta till Hawaii, och det förstår man ju. Jag hade inte bott här annars. Tidigare så har jag skrivit om anledningar till att inte flytta till Hawaii. Här kommer lite mer tips, som inte direkt säger varför eller varför inte du bör flytta, men bra saker att veta och ha i omtanke.
1) Hawaii är en ögrupp. Ja, det vet ni ju redan. Men saker man får tänka på då är att det inte alltid går att få tag på saker, och det är dyrt att frakta hit saker. När jag åker till fastlandet så tänker jag ofta hur mycket det finns tillgängligt där. Man får nöja sig med lite mindre saker här….men mer av den fina naturen och havet.
2) Hawaii är paradiset på jorden, men inte himmelen. Det finns fortfarande trafik (bland den värsta i USA) och brottslighet (dock inte mycket). Folk som kommer hit är ofta i ett smekmånadstillstånd i ett år eller två. Sen kommer vardagen. Ja, det finns en vardag här också, dock kanske av det soligare slaget.
3) Om du inte är ”local” så kallas du ”haole”, som jag skrivit om här. En del känner sig kränkta men man ska inte ta det så allvarligt. Man kan tro att det finns rasister här men det är så samhället är….man beskriver ofta folk efter deras etniska ursprung och det är inget fel med det. Känn dig inte förnedrad när det händer för då blir det bara värre.
4) Boendet är dyrt dyrt dyrt. Det har jag nämnt tidigare. Det är faktiskt nog den största anledningen till att folk flyttar härifrån…även folk som födda och vuxit upp här. Husen är mindre och tomterna små.
5) Havet är underbart i Hawaii, men tro inte att du kommer vara där varje dag när du har kommit in i vardagen. De flesta som har bott här ett tag och kommit över smekmånadsperioden gör några besök i månaden, vilket din hud säkert glädjer sig över. Du vill ju inte se ut som ett russin på äldre dagar. 😉
6) Det regnar plötsligt, mycket och ofta….men bara i 10 minuter. Regn, sol, regn, sol. Det varierar snabbt. Det regnar mycket, men det lustiga är att här klagar ingen på regn. Paraply är det dock ingen som använder. Med värmen så gör det inget om man blir lite våt.
7) Allting rostar och möglar. Med sådan salt fuktig luft och friska vindar så tar det stryk på saker. Cykeln och andra metallprylar rostar ganska snabbt såvida du inte behandlar. Har du saker i äkta skinn så möglar de även ganska så snart.
8) Många av dina kompisar kommer och hälsar på i början….men sedan avtar det. Det är långt och dyrt att resa hit.
9) Allting tar längre i Hawaii. Det är lätt att bli frustrerad över det. Folk är långsamma. Man lever på ”Hawaiian Time”, vilket betyder att man tar det lugnt och aldrig stressar. Inte konstigt Hawaii blev röstat som den stat i USA med minst stress.
10) Folk som bor här några år och sedan flyttar ångrar sig ofta. Det är som ett Love-Hate förhållande. De första åren går upp och ner. Man vill flytta men ändå inte. Självklart är allt grönare på andra sidan. Vi flyttade till fastlandet i ett par år men kom sedan tillbaka. Även då jag har varit här så länge nu så tänker man ofta på hur det skulle vara att bo någon annanstans eller flytta tillbaka till Sverige. Men man nyper sig och kommer ihåg att det är fortfarande paradiset på jorden.
Aloha!
Waikiki är ju jättepopulärt bland turister så det är inte så ofta man som invånare åker dit. Det blir mest lite lugnare stränder utanför Honolulu….som Kailua Beach eller den otroligt vackra Lanikai Beach.
Men då och då är det kul att åka ner till Waikiki Beach och känna sig som en turist. I helgen åkte jag dit med min lilla dotter för att slappa lite och titta på turister som steker sig i solen. Oftast väljer jag stranddelen som kallas för Queens Beach, vilket är känt som bögdelen av Waikiki Beach. Men det är en fin och mindre befolkad del av Waikiki Beach, vare sig man är bög eller inte. Det är också lättare att hitta parkering där om man kör.
Min dotter har varit lite petig med att få sand mellan tårna tidigare. Men nu är det avklarat och hon springer runt utan att stanna och torka fötterna hela tiden.
Aloha!
En stor del av befolkningen här i Hawaii är av filipinskt ursprung. Dock så märks inte det i matkulturen, då det är mest japansk, kinesisk, och koreansk mat som har influerat här i Hawaii. Det är svårt att hitta filipinska restauranter. Men om du väl gör det, så är det nästan 100% chans att lumpia finns med på menyn.
Lumpia ser väldigt likt ut en vårrulle, som har sitt ursprung i Kina. Men i Filippinerna så kallas det för lumpia, och kan bestå av antingen grönsaker, fläskkött eller banan. Japp, bananlumpia är faktiskt jättegott.
Mitt favoritställe (se bild nedan) ligger i shopping centret ”Waikele Premium Outlets” i mitten av ön Oahu. Jag åkte dit i helgen då vädret var lite taskigt. Det är ett litet stånd som heter Alyssandra’s Lumpia Express. Sex stycken för $5. Dom säljer även filipinsk mochi och pancit nudlar som också är gott.
Så glöm inte att plocka upp några och smaska på medans ni shoppar i Waikele nästa gång. Mums!
Det är inget glid eller slapphet när det gäller sporter här i USA….speciellt inte baseboll. Under tre år nu så har min son spelat fotboll på hösterna. Där brukade han träna 2 gånger i veckan samt en match på helgen. Men i år ville han prova på baseboll i Little League (den professionella serien heter Major League). Jag var lite tveksam men vill ju givetvis uppmuntra min barn till aktivitet och prova olika sporter. Vänner gav oss några varningar att vi inte kommer ha tid till något annat. Det kan väl inte vara så farligt, tänkte man. Så två månader sedan började det och som sagt så har det varit full rulle.
Tränarna är volontärer och helt otroligt dedikerade till laget och sporten. Det är träning tre gånger i veckan (tis, ons, fre) samt match både på lördag och söndag. Så 5 gånger i veckan sitter vi och tittar på baseboll. Jag har sett ett par Major League matcher live men inte varit riktigt intresserad i baseboll tidigare. Nu har jag helt annan inställning. Genom att lära sig reglerna och spelet genom grabben och sitta och se hans framsteg så har jag nu en helt ny uppskattning för sporten.
Idag är det dock måndag och lugnt hemma. Resten av kvällen blir det boll. 🙂 Aloha!
Jag läste nyligen att Andersson har slagit ut Johansson som det mest vanliga efternamnet i Sverige. Då gick ju givetvis tankarna till Hawaii och USA. Tyvärr kan jag inte hitta statistik över de mest vanligaste namnen i Hawaii, men i USA är det följande:
1. Smith
2. Johnson
3. Williams
4. Brown
5. Jones
6. Miller
7. Davis
8. Garcia
9. Rodriguez
10. Wilson
Det intressanta med de amerikanska namnen är att historiskt så är alla namnen ”invandrarnamn”. Det är inget namn från de amerikanska urinvånarna som finns med på listan. Åtta av namnen är från de europeiska (Johnson och Wilson bör låta bekant) invandrarna och två av namnen från centralamerika (dock även de europeiska).
Det är många som klagar på trafiken i Honolulu (utanför Honolulu är det inga problem). Och det är inte bara invånare som klagar utan turister är ganska förvånade då dom kommer hit och upplever stillastående på motorvägen under rusningstimmarna. Man förväntar sig ju inte att paradiset har så många bilar och mycket trafik men så är faktiskt läget idag….i alla fall i Honolulu.
Nu är Honolulu till och med på en topplista som ingen riktigt vill vara med på. Det är GPS-företaget TomTom som har rankat alla städer i Nordamerika genom hur många trafikstockningar dom har. Dom har gjort det genom att jämföra timmarna då trafiken är som värst med timmarna då den är som bäst.
Ingen är förvånad att Los Angeles hamnar som nummer 1. Lite förvånad är jag att Vancouver i Kanada hamnar som nummer 2. På tredjeplats hamnar Honolulu. Vi som bor här är knappast förvånade men många jag pratat med på fastlandet hade svårt att tro att Honolulu är värre än Seattle, Philadelphia och New York. Men så är det. Seattle hamnar förresten på femteplats.
Lustigt att de fem städer med värst trafik är alla i västra USA.
Drive with Aloha!