Snusprovning

Som ni säkert märkt så har det varit torka på inlägg här på HawaiiBloggen. Nu under pandemin så går det inte att göra så mycket i Hawaii.

Då jag även ser att ni planerar Er resa för när det här är över, så tänkte jag ta chansen att skriva om något annat: snus. Absolut inget man förknippar med Hawaii. Det går att hitta snus på ett ställe i Honolulu, men jag skulle nog säga att 99% av befolkningen inte vet vad snus är för något. Sverige, å andra sidan, har en lång intressant historia av snus.

Svenska företaget/sajten Snus.us var snälla att skicka en låda snus nu när jag håller mig hemma så mycket. Det blev en uppmuntran om att skriva en recension om de olika sorterna de skickade.

Nu avslöjar jag troligtvis min ålder, men när jag bodde i Sverige så fanns bara runt ett tiotal sorters snus i butikerna – alla kvarlevor från tobaksmonopolet och tillverkat av Swedish Match. General och Göteborgs Rapé var de varianterna jag fastnade för under min gymnasietid även det ofta också blev Grov emellanåt. Det var lössnus som gällde då. Nu finns det en hel del intressanta tillverkare, återförsäljare, och ofantligt många smaker, och numera har portionssnus tagit över. Så det här blir kul! Mina recensioner är mer personliga noteringar och går inte så mycket in på detaljer eller ingredienser, vilket ni säkert kan hitta på andra sajter. Dom är listade i den ordning jag provade dom….ganska slumpmässigt.

Lundgrens Västkusten – Stark klassisk snuslukt, porösa och mjuka påsar, sitter skönt under läppen. Nypon smaken kommer efter ett tag och det är en härlig överraskning, då det fanns gott om nyponbuskar och juice under min uppväxt. Den första i gänget jag provar och tänker redan att det här kan bli min nya favorit.

Lundgrens Fjällen – Mildare lukt men skarpare försmak än deras Västkusten. Härlig hjortronsmak med lite vilda örter. Smakar faktiskt som man sitter ute i naturen. Jag har aldrig hört talats om Lundgrens tidigare men de imponerar verkligen, framförallt deras portionspåsar. Jag känner att Lundgrens är portionssnuset för folk som övergår från lössnus.

Förresten, det står att Lundgrens använder tobak odlad i södra Sverige. Det är verkligen imponerande! Är Lundgrens de enda som gör det….någon av Er som vet?

Jakobssons Melon Mini – Stark doft av melon som kändes av så fort jag öppnade lådan och innan öppning av dosan. Jag gillar inte melon så mycket och den här smakade verkligen melon. Hyfsad stark. Kontoret luktar numera melon, vilket i sig är välkomnande.

Jakobssons Wintergreen Mini – Påsarna är mjuka och härliga. Gillar Wintergreen bättre med åren boendes i USA, men tycker nog att smaken passar bättre till tuggummi. En väldigt amerikansk smak. Definitivt en smak som tilltalar amerikanare, så jag kanske köper den här som present till en vän framöver. Påsarna är mer bekväma än dom från Swedish Match. Känns även som det är lite mer i den här minipåsen än de från Swedish Match. Kan fungera bra att variera med.

Kurbits Fäbodsnus – Intressant design av dosa. Står ut bland mängden med färger och namn. Känner igen smaken men kan inte riktigt säga vad det är som den påminner om…en äldre snusvariant från bak i tiden kanske? Smakar faktiskt lite bondgård, men inte på ett dåligt sätt. ….. känns traditionell, en gammaldags snus helt enkelt.

Nico, Lash och Whip – Att det här ens klassas som snus. Det är ju som att stoppa nicotintuggummi under läppen. Väldigt starka, men personligen förstår jag inte vitsen med att använda portionssnus som inte har tobak i påsarna. Kan tänka mig att det är för folk som vill sluta röka eller inte gillar tobaksmak? Men för mig, ju mer tobak jag kan smaka ju mer gillar jag det. Jag kanske har gammaldags smak. Dom här lägger jag åt sidan och vet faktiskt inte om jag kommer plocka upp dom igen. Mintsmaksättningen är dessutom så stark att jag var tvungen att separera dom från mina andra snusdosor för att inte påverka smaken på de andra.

RITE White Juniper Citrus Slim – Modern dosa. Gillar både färg på dosan och nytänkandet i lockets design. Frisk härlig lukt. Känner mer av enbärsmaken än citrus. Sitter skönt under läppen. En aning större än de minipåsar jag är van vid. Dock en ganska skön storlek. Som andra danska snusvarianter så är den grymt stark. För mig som inte är någon tung snusare så blir det givetvis en nico-kick. Gillar verkligen den här, men hade önskat något lägre nikotinhalt.

Kurbits Soldat Vit Portion – Kul kamouflage-design på dosan. Rakt av mild tobakslukt men överraskar då man stoppar in den. Lagom stark med lite smak av citronpeppar. Gillar den här bättre än deras fäbodsnus. Ingen som står ut i mängden utan en som alltid fungerar. Lämnar ingen eftersmak. Bra val för soldater, scouter och folk som jagar och behöver vara diskreta ute i naturen. Skulle vilja se att den här också fanns i mini. Det hade varit ännu coolare om den tillverkades i ett miljövänligt material som inte skadar naturen om man glömmer eller tappar den när man är ute i skogen. 😉

ONE Vit – Tänker man inte så mycket på det så är det inte så stor skillnad mellan dessa och General White. Vad jag gillar bättre med ONE är att påsarna är skönare och det känns som man får mer kontakt med snuset. Det är helt enkelt en förbättrad version av originalet. Dock är de starkare än General, vilket inte intresserar mig. General har varit en av mina favoriter under alla dessa år, och gillar verkligen vad dom gjort med ONE, men skulle gärna vilja att nikotinnivån låg kvar på samma nivå som innan.

ONE Blå – Det är samma här. ONE Blå är helt enkelt en förbättrad version av Göteborgs Rape. Även här så är påsarna skönare och tunnare, men även här så är det också starkare. Om de ändå kunde hållit kvar nikotinnivån som i originalet så skulle det glädja mig. Dock väldigt goda på andra sätt. Bra smaksättning. Kan tänka mig att Swedish Match kom ut med ONE-märket för att konkurrera med nyare snustillverkare som verkar gilla högre nikotinhalt.

Skruf nyans Månstoft – Den här luktar fantastiskt gott. Älskar salt kola. Lagom styrka. Då den har en söt smak så tänker jag mer att detta är en dessertsnus vid speciella tillfällen…inte något jag skulle använda dagligen.

Skruf Super White Solbaer – Ingen tobak, hyfsat stark, härlig smak – lite fruktgodis över det hela, påminner lite om Zoo godis.

XR Göteborgs Rapé Slim White – skön liten påse. Inte lika liten som vanliga Rapé Mini. Mer långsmal. Känns aningen starkare och smakrikare än originalet, men kan vara för att påsarna är lite tunnare.

Kaliber Vit – Ganska anonym. Känns billig. Torr. Lagom stark. Lagom allt faktiskt. Ett säkert kort men inget minnesvärt.

Nick & Johnny Crushed Ice – Ganska stark. Söt tandkräm är vad jag tänker på i början men som sedan ändrar smak under tiden när den sitter under läppen. Mint är inte riktigt min grej, men inte så illa pinkat ändå. Tur att minten inte tar över smaken helt, utan det kommer lite tobak mot slutet.

Puck Icing – Grymt snygg dosa och passande namn. Bra branding! Men helvete vad starka de är…både mintsmak och nikotinhalt. Fick sån nico-kick att jag var tvungen att spotta ut den. Dags att ta en paus.

Puck Spearing – Ganska lik Icing ovan men annorlunda mintsmak och kanske snäppet lägre nikotinhalt, men fortfarande grymt starka. Föredrar den här över Icing.

Utmärkelser:

Favorit: Lundgrens Västkusten
Bästa påsar: Lundgrens och ONE
Bäst design av dosa: RITE
Snyggast dosa: Puck
Bästa uppläggning av påsar: Swedish Match
Störst chans att jag köper: Lundgrens, Kurbits Soldat samt General White (ej provad här).

Förresten, när snus skickas till USA så måste de ha de här varningstexterna klistrade på varje dosa…