Den mörka sidan av paradiset

Jag är lite sent ute för idag fick jag reda på att Oktober är ”Domestic Abuse Awareness Month”, samtidigt som min kollega skickade polisen på hennes dotter för att ha misshandlat barnbarnet. Idag är det även dags för ”Men’s March Against Violence”.

Det har varit mycket misshandel i media på senaste. Flera NFL spelare, poliser här i Hawaii som kommer undan utan straff, nära och kära som bevittnat, etc. Det finns en mörk sida till Hawaii som paradiset på jorden.

Hawaii är inte direkt något föredöme vad det gäller misshandel i hemmet. Och som svensk så blir man ganska shockad om man bevittnar det eller hör om det. Det mesta av det sker i hemmet i skymundan, så det är inget ni lägger märke till då ni turistar i Hawaii, man faktum är att 41-60% av alla kvinnor i Hawaii kommer uppleva eller bevittna misshandel i hemmet under deras livstid.

Det händer i alla etniska eller kulturella grupper, men är mer vanligt bland Hawaiianer, Asiater, och militär-familjer. Det är ett stort kulturellt problem i Hawaii då de grupperna är en stor del av befolkningen. Vad leder till det? Det finns givetvis lika många svar på den frågan som det finns offer. Framförallt så är det brist på utbildning och en kulturell skillnad som förs ner i generationer…..man har hört ”min pappa slog min mamma så det var normalt” eller ”jag fick stryk som barn så varför kan jag inte slå mitt barn när dom inte lyssnar på mig”. Det som sagt shockande att höra dessa saker. Det är även brist på resurser för att hjälpa de utsatta kvinnorna. Även om det finns många hjälporganisationer som fokuserar på utsatta kvinnor så finns det samma välfärd och trygghet som i Sverige. Jag har hört en kvinna säga ”vad ska jag ta vägen om jag lämnar honom? Jag har ingen annan stans att bo och inget jobb.” Det är fruktansvärt!

Ett annat problem är att då det finns lagar mot misshandel i hemmet så kommer folk oftast undan och offren får inte den rättvisan de förtjänar. Domare och åklagare har inte tillräckligt med resurser att avsluta ett brottsmål och utdela straff. Brottsmålen läggs oftast ned i brist på tid eller resurser. Se på tabellen ovan. I snitt runt 3000 fall som rapporteras per år. Nu är det så att bara 1 av 9 av de rapporterade fallen går vidare till rättegång. De andra läggs ned på grund av tidsbrist. Det är i sig ett ännu ett brott på offret att inte kunna få rättvisa.

Det är inte alltid Aloha på dessa vackra öar.